Kämpar, försöker, misslyckas. Kämpar och försöker igen.
Kommer inte upp till ytan.
Dras bara längre och längre ner.
Ljuset syns allt längre bort.
Syret är slut för längesen.
Jag fryser.
Jag är tom.
Utan innehåll och mening.
Kroppen skriker.
Själen skriker.
Hjärnan skriker.
Av smärta.
Jag längtar efter ljuset.
Jag längtar efter glädjen.
Jag längtar efter mening.
Känner mig maktlös.
Ska det någonsin vända?
Gode Gud - Hjälp mig!
Hjälp mig upp till ytan så att jag kan andas. Så att jag kan leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar